|
|
|
|
|
|
|
|
||
| Anlagda våtmarker | |
   |
Alla anlagda våtmarker fyller mer
eller mindre många funktioner, även om de genom sin design är optimerade
för en viss typ av huvudfunktion. Att anlägga våtmarker är en tacksam
uppgift då det finns många möjligheter att skapa Win-Win situationer för
samhället, friluftslivet och markägaren. Den största vinnaren är dock
naturen, som får lite tillbaka av det vi tidigare tagit bort och
förstört. Näringsfällor och utjämningsmagasin Våtmarker kan utnyttjas till att rena vattnet från näringsämnena kväve och fosfor, som med våra vattendrag sköljs ut till sjöar och hav och där kan leda till övergödning. Bebyggelse och jordbruk har på nordliga breddgrader behov av att snabbt leda bort överskottsvattnet. Detta vatten kan fångas i våtmarker och hållas kvar ett litet tag. Under tiden kan denitrifikationsbakterier omvandla det farliga nitratkvävet till ofarligt luftkväve. Fosforn kan hinna sjunka till botten, då den till största del inte är löst i vattnet utan bunden till partiklar. Vattenväxterna kan bromsa upp flödet men kan även ta upp en mindre del av näringen. Deras huvudfunktion börjar dock efter att de dött och brutits ner. Då kan bakterierna utnyttja växtresterna som sin energikälla. Bra näringsfällor måste därför utformas så att ett rikt växtliv kan etablera sig utmed stränderna och i vattnet. Designen ska ge förutsättningar för att kunna hålla kvar en rimlig volym i förhållande till tillrinningen och in- och utlopp ska ligga så långt som möjligt från varandra. På mot flödesriktning tvärställda grundområden kan växter etablera sig och bromsa upp samt filtrera vattnet på sin väg genom våtmarken. |
 |
På senare år har det kommit förslag
på förbättrade reningsvåtmarker med specialdesignade diken,
översilningsområden och grunda vattensystem. Gemensamt för dessa är att
man söker att optimera reningseffekten och hitta nya alternativ som inte
kräver lika stor plats som våra stora traditionella våtmarker mellan 0,5
och 5 ha. |
   |
Fågelvåtmarker och dammar
för groddjur Det är framför allt på jordbruksslätterna som många sjöar har sänkts eller helt torrlagts för att och vinna ny produktiv åkermark. Även mindre vattensamlingar har ofta dränerats bort. Det är främst vattenfåglar och groddjur som har drabbats av den storskaliga torrläggningsepoken, som har pågått sedan drygt hundra år sedan. En bra fågelvåtmark är grund, så att vadarfåglar, änder, gäss och svanar kan plocka upp föda ur vattnet. Om det finns tillräckligt med växter så blir det också enorma mängder av insekter i vattnet som är grunden i vattenfåglars proteinförsörjning. Grunda vatten är också varmare och kan därför ha en högre biologisk aktivitet än djupa, kallare vatten. De blir varma tidigt på våren vilket är viktigt för många groddjur. En möjlig tidig äggläggning förlänger ynglens potentiella utvecklingstid. Mycket mat och ett långt första år ger starka ungar och förbättrar deras chanser att klara vintern. Igenväxning är ett ständigt hot i den grunda fågelvåtmarken. Kraftig och återkommande reglering av vattennivån samt en sen betesgång och mekanisk avslagning av strandvegetationen efter fåglarnas häckning är särskilt viktiga. Finns det öar mår de bra av att bli brända på vintern, vilket attraherar de häckande fågelarter som istället för att gömma sig vill ha öppen utsikt för att upptäcka fiender. Träd i närheten anses av de flesta vattenfåglarna innebära en stor risk och minskar benägenheyen att häcka, då andra fåglar kan sitta där och spana in ägg och ungar för att ta dem i ett obevakat ögonblick. Fågelvåtmarker kräver mer hänsynstagande och skötsel än andra typer av anlagda våtmarker. Igenväxning av groddammar kan motverkas av att de tillåts att torka ut helt under sensommaren. Det allra viktigaste för bra fågelsjöar och groddammar är att de har förutsättningar för att kunna bli torrlagda. Det är det enda sättet att bli av med fisk, som alltid vandrar in i nyanlagda våtmarker, t ex som rom i ändernas fjäderdräkt. När fisken väl har etablerat kan den snabbt massföröka sig och äta upp all mat till den grad att ingenting finns kvar för fåglarna. Fisken äter också groddjurens rom och yngel vilket kan vara helt förödande för en lokal population. Många fina anlagda dammar har haft exceptionellt fina första år med många djurarter som snabbt intagit den nya livsmiljön. Efter några år har ofta fåglarna försvunnit lika fort som de har kommit. Och det berodde på fisken. |
 I Sverige har fram till 2009 anlagts ??? ha våtmarker. År 2015 låg siffran på ca ???? ha. |
Många andra funktioner Anlagda våtmarker kan användas för bevattningsändamål eller översilning av marker för att höja jordbruksproduktionen. När det finns jaktintresse kan våtmarken anläggas utmed en skogskant. Dammar har sedan hundratals år anlagts även för odling av fisk eller kräftor. Den klassiska utgångspunkten har varit ekonomiska överväganden, dvs anlagda våtmarker skulle avkasta en vinst. Till alla dessa specialvåtmarker kan idag med små medel läggas tilläggsfunktioner som gynnar naturen men även besökare som vill njuta av våtmarken. Här handlar det om andra typer av ekosystemtjänster. Vi har nämligen insett att det som är bra för naturen är bra för oss själva och att allt inte kan värderas i pengar. En båttur på vattnet, en grillfest på stranden, skridskoåkningen på vintern, mötet med älgen eller rådjuren som dricker i våtmarken och inte minst fågelupplevelser är exempel på vad våtmarksägare har upptäckt och gjort de så oerhört populära. Utan modern lagstiftning inga nya våtmarker Många länder har en mycket hård lagstiftning vad gäller förändringar av landskapet, i synnerhet allt som berör öppna vatten. Väldigt få länder balanserar denna konserverande syn med undantagsregler som möjliggör positiva förändringar i landskapet, t ex anläggandet av våtmarker. |
 |
|
| © Peter Feuerbach |