En med björk planterad Integrerad Skyddszon före och under
översilningen.
|
Dränering av åkermark är oftast en förutsättning för
livsmedelproduktion i länder med humitt klimat. Dräningsrör skapar
emellertid en direkt och snabb kontakt mellan åkerfälten och recipienten
och verkar som en underjordiska motorvägar för vatten och näringsämnen.
Nuvarande dräneringsförluster står för upp till 60% av de totala
kväveförlusterna och ca 30 % av fosforförlusterna i regioner med
intensivt jordbruk.
Läckage av växtnäringsämnen från
jordbruksmark via dräneringar är ett av de större problemen i Östersjöns
avrinningsområde, med stor negativ påverkan på havsmiljön. För att
säkerställa god ekologisk status i Östersjön och i våra vattendrag
behövs det nya innovativa metoder.
Genom att använda sig av
Integrerade Skyddszoner tar man ett helhetsgrepp på
land-vatten-näringsämnes-cykeln i våra produktionssystem och bryter den
enkelriktade transporten av näringsämnen från avrinningsområdet till
havet. Istället erhålls ett mer slutet system med retention,
fastläggning och recirkulering av näringsämnen samt dämpning av
flödestoppar.
Utformningen tillåter lantbrukare att direkt
utnyttja ekosystemtjänster som näringsrecirkulation, kontrollerad
dränering och biomassaproduktion.
Konceptet är yteffektivt och
innebär endast små intrång på produktiv åkermark. Integrerade
skyddszoner är alltså multifunktionellt och leder till ”win-win”
situationer för lantbrukare och produktionssystem samtidigt som det
minskar näringstransporten till Östersjön och ökar möjligheterna att nå
flera av de Svenska Miljömålen och EU:s Vattendirektiv. |
Träd påverkar jordars infiltrationsegenskaper på flera sätt: Löv dras
ner av daggmask vilket skapar stora hål. Efter ett tag när mer och mer
löv har ansamlats på ytan skyddas infiltrationsbanken även mot
slagregnets verkan, som ute på den nakna åkern snabbt kan täppa till
alla öppna porer.
Vinden skapar mekaniska vibrationer eller
rentav böjer trädstammen så det uppstår öppningar runt stammen. Utmed de
finare rötter ligger sedan en tunn vattenförande film som kan fördela
vattnet vidare ner till djupet. På sommaren tas även mycket vatten upp
av växtligheten och avdunstar till luften.
 |
Funktionsbeskrivning för IBZ
De integrerade skyddszonerna placeras, likt traditionella skyddszoner,
längs med vattendrag. Bredden är ca 10 m men kan variera, och ca 70-100
m långa beroende på topografi. De integrerade skyddszonerna består av
två segment, ett vattenfyllt uppsamlingsdike och en infiltrationsbank.
Parallellt med vattendraget, och alltså i skyddszonens längd, grävs
diket som skär av dräneringsrör som mynnar i vattendraget. På den andra
halvan av den integrerade skyddszonen, närmast vattendraget, sänks
marknivån genom att ca 10-15 cm av matjorden grävs bort och sprids ut på
åkern, så att en nedsänkt infiltrationsbank bildas. Utgrävningen görs så
att infiltrationsbanken är helt plan och i våg. Det stängda
uppsamlingsdiket är ca 4 m bred vid krönet och infiltrationsbanken minst
4 m bred. Det kan dock utformas betydligt bredare och med oregelbunden
form i mån av tillgång till lämpliga marker.
En regleringsbrunn
modell "Halländsk nivåbrunn" sätts i diket med ett utlopp till
vattendraget på en nivå ca 10 cm över nivån på infiltrationsbanken.
Utloppsnivån kan dock vid behov sänkas ända ner till dikets botten. När
det regnar och vattnet börjar rinna i dräneringsrören stiger vattennivån
i diket och i anslutande marker upp till översilningsnivån. Detta kan
vara en fördel på sommaren då vattnet kan sparas genom förhöjning av
grundvattennivån. Vid ännu mer regn, när infiltrationsbanken inte förmår
att ta emot extrema vattenmängder, evakueras överskottet strax ovan
infiltrationsnivån direkt till vattendraget.
När det istället är
tvärtom och åkrarna ska vara så torra som möjligt, t ex när de ska
plöjas eller skördas, kan vattennivån tillfälligt mycket enkelt och
snabbt sänkas genom att diket töms till en nivå nära dikesbotten. På
banken planteras träd (eller tillåts självsprida sig) eftersom detta
ökar infiltrationskapaciteten mångfalt (upp till 60 gånger). Efter ett
10-15 tal år kan biomassan skördas, och sedimenten i diket grävas ut.
Näringsämnen har då inte bara hindrats från att nå vattendraget utan de
har också recirkulerats på ett smart och hållbart sätt.
Nivåreglering med Halländsk
nivåbrunn
Insatsröret kan lätt lyftas ur om inga
tätningsringar används.
 |
